32
kunde, serdelis vore fogeder, embitzmendt oc alle andre, forne vore kere vndersotte borgemestre, raadtmendt oc meninge borgere vtj forne Helszingör her emodt paa personner, höstruer, börñ, hioñ, tienere, gotzs, rörenndes og vrörenndes, ingthet vndertaget, paa forne theres friheder och preuelegier, epther som forschreffuit staar, att hindre, hindre lade, möye, platze, vmage eller vtj nogre moode forfanng att giöre, vnder vor koningliige heffň oc vrede. Giiffuet paa vort slot Kiöpnehaffň odennsdagen nest epther sanctj Barnabe dag aar etc. mdxl, wnnder wort signett. 1540. Relator Johan Frissz cancellarius. Udenpaa: Stadffestelsze om waare friihedher, giffuen aff koningh Christian then tredie anno Læst paa Siellandtzfahrs landtztingh Onszdagenn 11 Febr. 1635. Lest i Helsingör den 8 Junii 1635. Original paa Pergament med Kongens Signet (Krags Christian IIIs Historie, II Bind, Kobbertavlen, Nr. 1) i rödt Vox. 42. Dom fra Kongens Retterting angaaende Forholdet mellem Helsingör og Helsingborg. 1541, 5 Maj. Borgemestere och raadmend vdj Helsingöer finge breff, som her effther fölger. Wij Christian med Gudz naade Danmarckis etc. Giöre alle witterligt, att aar effther Gudz byrd mdxlj thend torsdag nest effther sanctorum Philippi et Jacobi apostolorum dag her paa wort slot Kiöpnehaffn, neruerendis osz elske Johan Friis wor cantzler, her Predbiörn Podebusk, her Axell Bragde, her Eske Bilde, her Holgerd Wlffstand, her Thrude Wlffstand, her Claus Bilde, her Mogens Gyldenstiern, her Peder Skram, riidere, Erich Baner, Knud Gyldenstiern, Jörgen Quitzou, Jacob Hardenbierg, Byrre Throlle och Erich Böllie, wor Danmarckis riiges raad, war skicket osz elske borgemestere och raadmend wdj wor kiöpsted Helsingborg paa thend enne och wdj rette tilltallede osz elske borgemestere och raadmend wdj wor kiöpsted Helsingöer paa thend anden siide, for att forne Helsingöer borgere offuerdrage till forne Helsingborg by och ther paa thieris thorff kiöbe med bynder och andre öxen, faar, lamb, smör och anden ware, som ther falle kommer, och ther med giöre thenom hinder och skade paa thieris nering och biering, och i rette lagde forne borgemester och raadmend i Helsingborg thieris byes preuilegier och friheder, som thennom aff wore forfedre frambfarne koninger wdj Danmarck wnte och giffne ere, jndholdendis blant andre artickle, att fremede geste skulle (icke) mue kiöbe eller handle ther vdj thieris bye och paa thieris thorff med gieste, thennom till skade eller forfang, och berette, att forne Helsingöer borger ware boendis wdi ett andet land och ther for icke burde att kiöbe eller handle paa forne Helsingborgis byes thorff thenom till hinder eller skade. Ther till suarede osz elske borgemestere
