100
fiord, huor och ligesom dj hid indtill handlett haffue. Och dersom nogen her imod formeener sig vrett att vederfaris eller mod deris privilegier forurettis, da haffue dj dett for osz att beklage och louligen steffne, och siden gaaisz derom, saa vijtt loug och rett med förer. Thi forbiude vy alle och en huer forme borgerschab vdj forne Helsingöer her imod, efftersom forscht staar, att hindre eller i nogen maade forfang giöre, vnder vor hylliste och naade. Giffuet Frederichsborg 4 Martij 1631. Sjælandske Registre Nr. 18 fol. 537. Helsingör By har rimeligvis sendt Afskrifter af dette Kongebrev til Kjöbstederne ved Limfjorden, idetmindste findes der i Geheimearchivet en Transsumpt deraf under Byens Secret mærket: „,11. Thisted tilhörende." 9 Juli 1631 udstedes der fra Glückstadt et kgl. aabent Brev for Borgemestre og Raad og menige Borgerskab i Helsingör, hvorved de for den lange Afstands Skyld faae fjorten Dages Varsel til Sjælandsfar Landsting. Sjælandske Registre Nr. 18 fol. 586. 118. Lavgsartikler for Helsingörs Skudeskippere. 1632, 23 Februar. Söfarende oc skudeschipperens laugs rett oc artickeler, som di sambtligen haffuer vedtagett, oc borgemestere oc raad her wdi Helsingöer dennem haffuer beuilgett oc samtöckt, huorepter en huer skall wiide sig at rette oc forholde. Wi borgemestere oc raadmend wdi Helsingöer giör witerligt, at eptersom kong. maytts. woris allernaadigste herre naadigst haffuer vnt och priuiligerit Helsingöers bye och menigheed at maa haffue frj korn kiöb till deris huuszis fornödenheed i Aalborig fiord, Iszefiord och her paa reden, som samme kongelige priuilegier i sig sielff ydermehre wdwiszer, och menige skudeschipere och dj, som söfarten bruger, os haffuer tillkiende giffuet och i deris schrifftlig forseiglede wnderschreffne och offuerleuerede supplication haffuer dennom beklagidt möget wschicheligen at tilgaa med fremede, som sig i frihederne wnder Helsingöers byes priuilegiers naffn jndlader, jtem en diell aff wore egne, som ej wiide at skicke sig paa saadanne steder, som det sig bör, och at, dersom der ej wdj tiide bleff funden tilbörlige middell och indsiende, waar at befrycte, at det med tiiden wilde giffue tuist och sueckelse paa byens priuilegier och frjheder, haffuer derfore begierrit, at dennom it laug, laugs ret och nogle wisze artickeler maate forordnis och oprettis, huorepter en huer, som handelen bruger, disbedre kunde wide sig at rette, och effterdj kong. maytts naadigst forordning om skraær och laug sligt tillader at stedis, haffuer wj ochsaa derfore med forne skudeschipperers wilge och sambtöcke giort och forordnitt disze epterschreffne artickler och dennom schipperlaug och laugs rett sambtöcktt och beuilget, som her epterfölger. 1. Om oldermand att forordne. Skall aarligen forordnis en oldermand, som med offuerkiöbmanden och en anden dannemand, som till hos sidder schall anordnis, som och i byes bog schall antegnis, som och aarlig schulle giöre kiöb med fremmede
