105
den tillsige, som nest for hannom indtkommer, och schall hans tillsigelse schie, jndtill saa lenge der kommer en anden och löszer hannom aff. Mens komer der fliere end en tillige, daa schall hand kiöbe sig derfra och haffue det i schipper laugs minde, den som will were frj for samme bestilling. Dog iche hermed meent öffrigheeds personer, som sig her wdj indgiffuer. 24. Om liig at fölge. Naar nogen aff schipper laugs bröder eller söster eller deris börn der wed döden affgaar, daa schall oldermanden lade tillsige bröderne at fölge och bere dennom till deris leigersted, och huo som ej tillstede kommer saadantt at forrette wden louglig forfald, schall giffue j rixdaller broderen och jrixdaller sösteren. 25. Om nogen sider oldermandens steffning offuerhörig. Naar oldermanden lader tilsige schipperne at möde, daa huo som bliffuer wde it korter epter kloche slaget, hand schall böde j rixort, bliffuer hand borte en halff thime, böde jrixdaller, bliffuer hand borte 3 korter, böde j rixdaller, men bliffuer hand slet borte, böde 2 rixdaller, wden beuiszis loulig forfald eller wndschylding. 26. Huilchen laugsbroder wed döden affgaar. Naar nogen laugsbroder wed dödenn affgaar, daa schall det werre hans epterlatte hustrue frj for at bruge sig, saa wit hindis s. hosbund giort haffuer, epter artickelerne eller saawit hinde mugligt ehr, dog schall hun indstille for oldermanden den persohn, som hun betroer at före sin skude, och hannom schall forholdis articklerne saauelsom satteschiperne, huorepter dj sig wdj deris fart schall haffue at rette. Befindis nogen derjmod at giöre, daa straffis epter deris offuertredelse med paalagt böder, haffuer dj ej at betalle medt, daa straffis med fengszell epter laugsbrödernis sigelsze. 27. Om encker. Huilcken broders epterleffuersche som sig paa ny will forandre och bruge seiladtzen, daa schall hindis hosbund indstille sig i schippers laug igien, dog schall hand nyde det paa halff omkostning. 28. Om laugsbrödernis börn. Skude skippernis eller laugsbrödernis börn, sön eller datter, som sig giffter och will bruge seiladtzen, er dennom och beuilget for halff omkostning. 29. Om kiöb wden friheden. Jtem dett were ochsaa en huer fritt fore oc icke hermed meent, om nogen borger kiöber med borger eller adellen wden friheden, at hand io daa maa selge, handle och löbe dermed, huor hannom löster, och hand sin fordeell kand söge. 30. Om bogholdelsze. Sckall oldermanden ochsaa holde en rigtige bog, huor wdj skriffueren, som dertill schall forordnis, schall jndschriffue huis kiöb sat bliffuer, jtem huis i deris sambling bliffuer forhandlitt. 31. Om laugs rettis leilighed. Will wi os forbeholdett haffue denne kiöbmends och skude schippers laugs rett at formindsche och formehre, eptersom os siunis dennom och mennigheden best kunde werre nötteligt och tienligt. 32. Om laugsgield at jndfördre. Huis böder som nogen bör att vdgiffue och ej betalle till forlagde tiid, daa were det oldermanden frit fore wden anden forföling aff hans boe at lade det wdwordere wed tuende laugsbrödere och stadstiennere. 33. Om böder. Endelig oc for dett seniste schall alle de böder, som wdj dette laug forbrydis och wdgiffuis, beschickis och vddeelis till lauget, kong. maytt., byen och dj fattige, 111 B. 2 H. (1862). Tillæg. 14
