111
skall holle got bröd effter taxten. Item skall bagerne bage got bröd aff alle slagsz, efftersom tiderne ere till paa kornet effter taxten, som opslaaesz, och skall huer bagere sette sin egen stempel paa huer slagsz bröd, at menige mand och kand forfare, huilke der bager reneste och best vstraffeligt bröd. Dersom nogen fortröker sig och icke saa holle will, daa skall hand staa tillrette effter de twende raadmensz eller oldermandensz och hossiddernisz sigelse och brödet till fattige at wære forbrut. 13. Om bröd at holle fall. Skall ingen laugszbroder holle noget bröd fall andenstedsz end paa sit windue, huor hand boer udi byen, saa och udi boeder paa torffit, under samme brödsz fortabelse, eller om nogen andenstedsz bliffer aff borgemestere och raad forordnet, och skall ingen effter denne dag husere met sit bröd for huer mandsz dör eller huse, bager embedet till forprang, mensz holle det fall paa deresz egene winduwer och paa torffet, eller miste brödet, och icke heller de, som ere bewilget uden lauget, under samme straff. 14. Om intet bröd worder fall. Item skeer det saa, at intet bröd worder fall en ganske dag paa torffit eller paa winduerne, daa skulle alle bagerne huer böede fem daller mynt. 15. Att enker maa bruge bager embedet. Döer nogen laugszbroder fra sin hustrue, daa maa hund bruge bager embedet och holle swenne effter hansz död och ey derpaa giöre bekostning, uden saa er, at hund forandrer sig igien och tager sig en anden hoszbonde, som ey er laugszbroder och ey haffer wundet embedet, som forskreffet staar. 16. Om bagere legger till met swend at bage. Item er det saa, at nogen bager legger till met sin swend at bage hemmelig, och laugszbröderne fanger det at wide, daa skall hoszbonden giffe 4 rixdaller till de fattige huuszarme och all brödet wære forbrudt och giffesz j Gudsz naffn, och swenden giffe lige samme straff, effter at sligt er sked imod lawget. 17. Om swenne. Dersom nogen bager sig understaar at andtage en andensz swen paa sit arbeyde, som forinden rette steffne dag met wminde er skilt fra sin mester, daa skall hand böede tre slette daller och miste svenden, mensz swendensz straff skall wære to daller mönt, och siden fare till den mester igien, hand her i byen tilforne tient haffer, eller och straffesz effter de 2 raadmensz, ollermendsz och hoszsiddernisz sigelse, som hansz forseelse kand wære till. 18. Om örkelöse dage. Jngen swend paa bager handwerket, som er hosz nogen mester at tiene, maa giöre sig nogen fri mandag om vgen, ey heller nogentid forsömme sit arbeyde, uden det skeer met hansz mestersz sönderlige forloff. Giör nogen herimod, daa böde förste gang en mark och saa fremdelisz, och derforuden effter de to raadmendsz, ollermandensz och hossiddernisz sigelse stande tillrette, for hand sin hoszbondesz arbeyde forsömmet. 19. Huem som foracter sin hoszbondesz öll eller mad. Foracter nogen swend eller dreng sin hoszbondesz öll eller mad, som vstraffeligt er, och det hannem skelligen offerbewisisz kand, böëde en daller. Kand hand ey böëderne udgiffe, daa straffisz tre netter och dage i kelleren till wand och bröd. 20. Om wlydige swenne och drenge. Huilken swend eller dreng som sig modwillige och gienstridig anstiller och sin mestere forlöbber, förend de bliffer louglig
