121
eller laugs syster enten ved dennom selff, deris tienere eller andre, vnder huad sckin det er eller verre kand, dennom vnderstande andre deris öeltapperske at fralocke eller forföre. Saa fremt det nogen laugs broder eller laugs syster loulig offverbeviszes her imod at giöre, stande derfor till rette, som ved bör. 23. Affsiger sig nogen brögger fra laugit och det siden igien begierendis er, daa vinde sig det igien paa nye, medens naar kongens och byens tynge paakommer, skall ingen opsige eller trede fra laugit, förend hand haffver vdrettet, huad hannom louligt paalagt var och bör at giöre. 24. Ingen bröger skal nogit kiöbmandskab forbudit vere, effterdi det dennom altid haffver voret frit. 25. Kunde sig och tilldrage, att nogen laugs broder skade eller vanlöcke tillslagis, at hand laugit ey opholde kunde, mens det en tid lang affstaa motte, och hand siden kunde for sig komme och sig tilltröste med bröggeri igien at vnderholde, daa skall hand sig for borgemester och raad angiffve, och de hannom hoesz bröggerne till lauget igien att forhielpe. 26. Huilcken broder eller laugs syster som Gud aff denne verden kalder, daa maa oldermanden laugs bröderne hannom eller hinde till deris leyested att fölge tillsige lade, efftersom deris leylighed sig begiffve kand, med mindre det udi pesttid skeer, daa der med effter den forordning, som giöris och holdis offver ald byen, at forholdis. 27. Ock skall oldermanden och hans hoessiddere ved laugsens tienere dennom aff lauget, som liget till jorden skulde bere, effter ordentlige omgang tillsige lade; ere daa nogen, som enten for alder eller svaghed icke bere kunde, daa hand forbigaais. Huo der imod siger och offverhörig sidder, hand böder ti marck till dj fattige och laugett. 28. Findis nogen, vere sig huo det vere kand, vden lauget enten att brögge imod lauget eller öell i tönder tall eller kander tall att udselge, och dett loulige beviszes kand, daa derfor for borgemester och raad att lide tilltale och stande till rette, som dj kunde erackte rett och billigt att vere, och huis böder dj i saa maader tillfindis att vdgiffve, att komme till trej skiffter, som er kongen, byen och laugett. Forseer sig nogen i saa maader anden gang, straffis dobbelt eller öllit till dj fattige at vere forbrudtt. 29. Skall ingen laugs broder giffve hans bröggersven ett halff aar mere till lön end ti slette daller; meden dersom bröggerne holder heste och vogn och hans öell der med i byen lader udföre, der aff skall brögger suennen nyde halffparten med vnderkneckten. 30. Skall ingen bröggersuend bevilgis vdi laugit att indkomme, med mindre hand haffver tient sex aarsz tid i bröggerlauget och er god for att giöre laugs ret och holde kongl. maytt. och byens tynge ved lige. 31. Och paa dett en huer laugs broder enten paa deris maltgiöring eller öell brygning enten aff mangel for gode bryggersuenne eller och formedelst vforstandige brygger svenne, huilche sig vel tör vnder staa at vdgiffve for det, dj ey er gode fore, huorudoffver mange i skade gerade kunde, icke skall lide skade, daa skall ingen laugs broder maa anamme nogen vnderkneckt i tieniste for brögger suend, med mindre hand först haffver tient tu aars tid huos en laugs broder for vnderkneckt, och aff III. B. 2 H. (1862). Tillæg. 16
