298
Börriesen til rigets nytte og alles eders bistand¹ tilsigendes vorder, j da beviiser eder som troo Suenske mænd bör at giöre. Og tuivler intet, at j mig jo i alle ting til eders beste, gaun og gode skulle finde velvillig. Eder alle hermed Gud befalendes og st. Eric konge. Skrevet i Wattstena fredagen nest for st. Laurentii dag anno domini 1501, under mit jndseigl. L. S. Steen Sture. Mscr. Nr. 2540 i gl. Kgl. Sl. 4to, en elegant men ukorrekt Fossisk Afskrift af sex Breve fra den Tid og om disse Forhold. 22. Stokholm Stad formaner Hr. Svante Nielsen til Troskab mod Kong Hans. 1501, 11 August. Wara ödhmywke kerlige helse nw och altijdh meth Gud foresendh. Kere her marsk, gode besunnerlige ven. Schal edher herredöme vittherligit ware, ath vij nw her meth oss stundelige mangh sielsyn tinde fornwmme ok forfare, mest the ther minst doghe j ene matte och andre, en deelz rörende pa edhers herredöme meth flere etc. Huilket taal och almenneliget rychte the edher ærligheet tillagt haffue, atj skullen haffue makt giffuit meth raadh och daadh thöm, som sich forarbeyde ok setthe mothe wor kerestha nadege herre kongh Hans, hans nades ærlige raadh, besworne men och vndersate, thöm hata och forargha pa liff gotz och ægher j alle matte, kere her marsk, huilket rychte, taal och löpende saagher vij jngelunde tro til sættie. Vij tacke edher fore thet taal, j oss borgamestara personlige vnderuisten j grabrödra closter iiije dach pinxdagha, ludende atj villen then deel göre wor kerasta nadege herre trolige, som edher herredöme hanom trolige loffuit och saght haden oc som en godh man til borde ath göre. Ther meth epter edher herredömes egen ordh sette wij ey tro til löpende taal; oss hoppes och til Gudh alzmechtik, atj tet och göre, ath j forfölien edher kera framlidne faders footh spor j ære och tro meth edher forældrar flere etc. Ther meth, kera her marsk, bedhe wij edher fore Gudz harda dödh schul, jemwel formane, atj then fulfölien ther æren til höre, hollendes edher handlöpte renlige, thet j wor höghmechtigeste herre loffuit och sagt haffuen, som en ærligh tro man til bör. Vij vele aff wor stadz wegne göre all then deel ther æren til hörer; alt tet vij hans nade loffuit och sagt haffue j tro och tienist, vele wij fulbörde ærlige, som tro fatige men till bör. Hwat wij kunne edher ærligheet och edhers til vylie och kerligh ware, göre wij altijdh gerne. edher herredöme meth liff och siel ewynneligen Gud befalendes. 1 o: bestand. Ey ytermera æn Snarlige aff wor
