306
swart brödra closter her j Stocholm, j swa matte bliffuendis ther, til tess wor kera herre och höffuitzman her Sten Sture och Swante hijt komme medh flere gode ærlige herrer och men, ricksens raadh, öffuerwæghandis, hurelundh och hwat staat och ærligheet, antinge medh biscopar prelater eller ridderschop och frelssis men, enschiilt hwar fore sich eller bade saman, hennes nadh ginom landit före och senda vyligia medh tilbörlich virdhningk til hennes herre och hossbonde kongh Hans til Danmarck j syt fry och gode beholdh, ok huilken wegh hennes nadhe aff alles ware befallingk, antinge om Östergötlandh eller Vesthergötlandh eller til skyps, naar all tingk ær forclarat, hem sendas schal. The andra erligha herrer riddara och swena, æddelle och vædelle, riche och fatige, Swenske, Tyske och Danske, hwo the helst ære, skolo och magha aff ghaa medh lijff och swndh til eth wytterligith fengilse j ændha wth hollendis til wor herre och höffuitzman och Sweriges rikes crona, medh theres beholne haffwer, hwath the helst nempnas kunna, ther theres eghna ære, bruchandis och behallendis til theres eghen nytto och bestha, ock icke i nagra matto thöm aff beschattandis eller afftrengiendis, tet theres ær, nw leffwandis ære; ok ath alle fornempde pa theres eedh ære och redelicheet thet swærie wyllia, ath the sich ey bekumbre eller aff före naghers mantz gotz vtan sith eghit. Wij sæghie thöm oc til lyff och swndh, ostockadhe och oblockade medh jern torn ok alle jnsætninger ok jngenstadz ath mana vtan her i Stocholms staadh¹, ther the forwarade ære medh lijff och gotz, vtan alle arghelijsth, nyghie fwnder eller hielperede. Thoch swa, ær ther nagath gotz, harnisk, werigie, guldh, sölff, peninga eller andra eghedeler, ther the gode men giffuit haffua, som döde ære pa slottit, til closther och kirkior her jnrikes, thet schal hollis obrutlighe, swa ath wij wele clarligha wytha, ath thet komber til Gudz tienisth ok antwardis forscriffne kyrkior och closther, naghra aff oss nerwarendis medh the gode men, thet i wæria haffue. Er och naghat gyffuit wthrikes, thet sammaledes partis och bytis till helga mönsther her jnrikes. Schal och jngen wæria aff föris, höghbören förste kongh Hans til höre, ey heller harnisk, bösser, pijll, loodh, salpeyther, swaffwel, staffswerdh, lwranger, hillebardar eller nagat annat gotz, skoren clede æller vskoren, ææ hwath thet helst nempnas kan, pa alles theres eedh och redelicheet. Scholo thee, pa slottit ære, eygh forgöre nagre handa wæriga, fornempda höghboren förste eller slottith til höre, lönlige eller appenbarliga, medh nagra lysth, pa theres ære gode troo och sannyngh. Om swa fwnnes och beuisas kan, skal man tala til hanom, tet gör, som tilbörligit ær. Loffwe wij och til sægia, ath wij ey wele eller schole til stædhia, ath nager aff fornempda fanger, ryche eller fatighe, och serdelis mesther Örien medh flere bösseskytter och æmbetzmen, schole bliffue nödde, 1 Her er der raderet, men paa Folden af Membranen er der skrevet: Jak Hemingh Gadh electus til Linc. bekennes medh thenne myne egne handskripth haffwa aff skrapat the ordh etc.
