344
söndagh nw nest komendis och syden tedhan frii felige och obehindradhe ath komme in i Danmarch i siith frij beholdh igen ffor oss och alle andra, som för wore och Suerigis richis skuld welie och skolæ giöre och lathe, wedh alles vore sanningh och godhe Cristelige thro. Till tess vitnysbördh och högre forwarningh lathe wij alle veterlige hengie vo[re] ind[ze]le och signeth nedhen för thette vorth [op] ne breff som giffwith och scriffwith ær i Ræfftillæ prestagordh then mondagen nest effter k[ors]smessæ dagh aar effther Gwdz byrdh thwsendefemhwndradhe paa thet otthonde. Original paa Pergament, noget beskadiget af Fugtighed, jevnfört med Jon Mortensens Afskrift i Geheimearchivets Diplomatarium. Af de ti Segl er Nr. 2 (Hr. Erik Trolles) i grönt Vox bevaret. 47. Hr. Niels Bosens Opsigelsesbrev. 1508, 2 Juni. Min ydmiwgelige helsse eder naade fforsend medh wor herre. Högburne fförsthe. wærdes eder naade widhe, och som edher naadhe well ffortæncker, ath eder naade haffuer migh tiill sagt medh hand och mwndh och tesligeste haffuer iagh eder naades breff ther oppaa, ath eder naade wiille widhe och ramme mith bæsthe, saa ath iagh och alle myne skwlle tacke eder naadhe. Och som eder naadhe screff migh tiill i höstes næsth fforleden, hwreledes Otthe Rwdh skwlle liigge i slotzsloghen paa Borcholms sloth medh noghen aff mith ffolck, och iagh skwlle strax giiffwe migh tiill Danmarck till eder naadhe, som iagh och giordhe eder naadhe thet till wiillie, och effter eder naades scriffwelsse och begæren gaff iagh migh tiill Danmarck i en god ackt och i en god meningh, ath thet skwlle komme migh tiill bestaand och alle myne wænner. Tha togh eder naadhe migh Sweriges riges slotth ffraa Borcholm medh trogh och offwerwælle migh obrödeliighe och migh till en swoor skade och fforderff offne oppaa then store skadhe, som iagh haffuer taget i Sweriges riighe ffor eder naades skyll, och ther till motthe iagh icke beholle Borcholms slotth tiill tess iagh mothe komme mith wtaff, som tiilburligt haffde warith, och ther tiill hiölt iagh ffolcket koosth och tæringh, och misthe skatten, som iagh haffde giort tiænnisthe ffore, och tesligeste aatterstæder och sagöre. Och hwreledes Otthe Rwdh han haffuer beteth seghi then slotzsloghen modh migh, myn hwstrv och myne ffattiighe swenne, iagh haffde ther liggendes, och hwes dell migh tiill hörde, thet skall iagh klaghe ffor alle ærlighe herrer och fförster och alle redeliighe mændh, hwad migh och them ær giort och widerffarith. Och stodh Otthe Rwdh i Köffnehaffn och sagde ffor eder naade och ffor meninghe riigens raadh i Danmarck, ath iagh haffde icke wtoffwer xl karlle liiggendes paa Borcholms slotth. Hwre santh han sagde ther om, thet ær alle widerliigt, och sender iagh eder naadhe en scrifft paa samme swenne; ther findher eder
