367
her Eskyld prier vdi Andwordskowg closther, her Steen Bildhe, her Niels Ericssön, her Niels Högh, her Tönne Parsbergher, her Prebiörn Podebusk, her Henrick Krwmmedighe, her Maaghens Göye, her Tyghe Krabbe, riddere, Henrick Aagessön, Iens Holgerssön, Hans Bildhe och Torberñ Bildhe, Danmarckes riiges raadh, nærwærendes hogborenn förstes her Iacobs konnings vdi Schotlandt etc. sendebudh her Andhers och mesther Iohann Rode, thee Lubskers secretario oc Wendische stæders fuldmectighe sendhebwdh, om then feidhe oc twedracth, som emellom hans nades hogmectighet, Sweriges riige oc thesse thry riigene indbyggere nw i langh tiidh wæreth haffwer, oc paa thet at swadan feide, twedracth, schade, forderffh, mord och brandh motthe afflegges och affstilles, thenn almectigsthe Gud till loffh och tackelighet oc riigene oc theres indbygere till nytthe oc bestandh, thaa ære wii nw swaa vdi the hellighe trefoldihedz naffñ affh then fulde macth, oss aff Sueriges raadh wor kiære metbrödre metgiffweñ ær, som thet theres fuldmactz breffh, thette wortt obne breffh wetherhength ær, ythermere indeholdher och vdwiser, swaa endrectelighen fordragne oc offwer ens wordne met forne hogborenñ försthe koningh Hanss etc. oc forne Danmarckes riiges raad, at ther schall stande oc wære iet aldmindigt venligt herremodhe vdi Kiöpnehaffň sancti Hanss Baptiste dagh midsommer nesth kommendes offwer itt aar, huilcket modhe besöge schulle fire och tiwe aff thesse try riigene raad, tolffh affh Danmarck och Norge och tolffh affh Suerige mett wigenkallendes fuldh macth at fuldgiöre en affh the tree article, som then siisthe recessz, emellom forne hogborenn försthe koningh Hans etc. och Sueriges riiges raadz fuldmectige sendebudh giortt er, indeholdher, som ær anthen thaa ighen at indtage forne hogborenn försthe konningh Hanss etc. fore fuldmectigh herre och koningh offwer alt Sueriges riighe, eller oc hogborenn försthe her Cristiernñ etc., hans naades sön, paa hans naades wegne, eller och giffwe hans naade aarlighenn aars till godhe redhe een redeligh swm penninghe affh Sueriges kronene rente, meer eller mindre, effther som forne fire och tiwe thesse thry riigene raad ther om offwer ens worde och forfindhe kwnne, at hans naadhe redeligh och bequem er. Oc hwor swo sker, at forne fire och tiwe thesse thry riighene raad icke kwnne om swadan swm forenes, thaa schulle Wendische stædher ther vdi som godhe midlere forhandle, doch thenn recessz, som emellom forne hogborenn försthe koningh Hanss etc. och Sueriges riiges raadz fuld mectighe sendebudh siistes giort wort, her meth altinges vforkrencth; oc hwilckenñ partt, som siigh her vdinden tilbörlighenn holdhe wiill, thaa schulle forne Wendische stædher haffwe fuld macth at faldhe hannum till och then andhenn fran, som segh icke tilbörlighenn haffwe wiill eller forne modhe icke besöghe; och schulle forue Wendische stædher ey giöre thenn, som segh vdi swaa maadhe vtilbörlighenn holdher, hielp eller trösth met afföringh eller tilföringh vdi nogher maadhe, indtiill swo lenghe samme sagh och twedracth fordraghenn wordher; och schall vdi samme modhe forhandeles om the godz, thesse thry rigene ind-
