111
Åb. brev 1578 25. avg.
komme udi forfaringe icke end[nu]¹ at vere sked och ei heller saa snart at ske kunde, da paa det saadanne skade maa forekommis och icke ved straatag samme steds saadanne forderfvelig ildebrand skulle optendis och paakomme,
1. hafve vi for got anset och met dette vort obne bref alfvorligen ville hafve befalit borgemestere och raadmend udi vor kiøpsted Viborg, at de skulle tilholde borgerne samme steds deris huse met tegel at tecke och at skulle uddelle, forvise och tilsige hver af borgerne hvor møgit, de aarligen hver paa sine huse met tegel skulle tecke efter, som borgerne deris efne, vilkor och leilighed sig begifver och de kunde bekomme tagsten til kiøbs, paa det straatag met tiden kunde nedertagis och afskaffis och husene met tegeltag aar efter aar kunde blifve beteckit.
2. Sammeledis skulle de hafve indseende met, at hvis huse herefter byggis udi vor kiøpsted Viborg, udi lige maade efter borgernis efne met tegeltag teckis.
3. Bedendis och biudendis menige borgere udi vor kiøpsted Viborg och hver serdelis, at i retter eder efter hver paa sine huse der udi byen aarligen at lade tecke met tegeltag efter, som eders borgemestere och raadmend efter denne befalinge eder forvisendis vorder; saa frampt nogen af eder heremod findis forsømmelig och uliudige, de da icke derfore ville lide tiltalle och straffis, som det sig bør. 1 Således O.
127. 1578 25. avg. (Silkeborg.) Åb. brev om, at borgerne i Viborg skulle være forskånede for at göre ægter og ikke skulle besværes med at flytte og fere nogen, med mindre de have vort pasbord eller vi selv komme i den egn, da de skulle flytte os og vort fadebur. Jyske reg. 2, 160.
