598
Forordninger 1619 16. novbr.
9. Och skulle vore lensmend hver udi sit len nogle gange om aarit udi det ringeste vere forplicht at randsage och forfare, om met lønnen, tiennistefolk, løsgengere och betlere forholdis, som forordnit er, och da tilforne de neste lensmend och adellen, som udi hans hans len boendis ere, derom forstendige och tilbiude, paa det enhver paa dieris. grund kunde paa en daug och tid gifve acht derpaa och tilhielpe denne voris forordning [at fyllistgiøre, men findis ofver forhaabning nogle voris undersaatter af adel denne voris forordning] icke at efterkomme, da skal vor lensmand, som ofver samme lantsort paa vore vegne hafver at befalle, naar di enten adellen sielf eller dieris fuldmechtige mundellig eller skriftlig derom advarit hafver, och samme af adellen eller dieris fuldmechtige dog findis forsømmellig, fuldmagt hafve, saa och forplicht vere efter dette vort mandats indhold at fortfare. 10. Hvilken voris forordning vore befallingsmend, ridderskab, clericie, fogeder, borgemestere och raadmend och alle andere endellig efterkomme skulle, saa fremt de icke ville stande os til rette som di, vore mandater icke achte. 1 Således T.
541. 1619 16. novbr. (Kiøbenhafn.) Frdg. om mønten. R: Sæll. tegn. 21, 461–63. T: Samtidigt tryk på tre blade med tilhørende tittelblad og kongens segl. Her findes § inddeling, som fattes i R. Desuden trykt samtidig på to blade; hos Paus: Forordninger etc. for Norge, s. 589–93; hos Collin: Om rigsmønt og courant, bilag no. 4: hos Scharling: Pengenes synkende værdi, s. 425–26. Eftersom den mangfoldig mynten af formengt malm och payement hoes dette rigis naboer stoer uordning foraarsager, synderlig at rixdaller och sølfmynten saa høit paa prisen hoes vore naboer udi Tyskland mod samme ringe mynt forsettis, annammis och udgifvis, at, med
