569
Håndfæstning 1648 8. maj.
44. Item blifver nogen riddermands mand fredløs for ærlige gierninger, da skal hand bøde tiuge lødie mark for sin fred. Kilde: håndf. 1559 § 44.
45. Och efterdi det høieste regimente udi riget henger mest paa kongens persone, hvilket regimente kongen allene icke føre kand, derfore skal kongen ald tid hafve en rigens hofmester, en cantzeler och en rigens marsk, som ere fødde danske mend af adel, hvilke som kongen och andre rigens raad udi rigens erende och sager til hans kongelig regimentes opholdelse skulle vere behielpelige. Om kongen ville besverge nogen, vere sig ædel eller uædel, dermed nogen kunde formene, at kongen giorde hannom uret, da skal det vere hver friet och obet for at gifve det rigens hofmester, kongens cantzeler och rigens marsk til kiende och lade formane kongen, at hand forlader saadan hans foretegt, och dersom konningen icke da vil lade sig undervise, hvilket vi dog for os vel giøre ville, da skal kongen strax udlegge och opnefne den, som klager, en benefnt rettes dag, och da pleie anklageren ret for rigens raad och nogle af adelen, som kongen och der til skal lade kalde och forskrifve, och for dennom stande hver mand til rette och hende och gifve, hvad beskrefven landsloug udviser och gifver.
Och skal rigens raad udi tal¹ vere trei och tiuge, och an naar nogen af dennom ved døden afgaar, da skulle rigens raad och adel efter den anno 1645 gifne bevilling 2 udi den adprovincie, hvor den død er, magt hafve sex eller otte at alatalles. nafngifve, hvoraf samptlige rigens raad siden trei til os skulle præsentere, och der af skulle vi en sette i rigens raad och ingen anden. Mens naar nogen rigens hofmester, cantzeler, rigens marsk, rigens admiral 3, rigens cantzeler 1 BC tilf.: al tid. 2 Af 3. septbr. (Erslev: Rigsråd og stændermøder 3, 184). 3 rigens admiral er tilskr. i K af Kr. Thomesen.
