63
gekleder, god Stoldrom, altingist uti guode Maade tillrede, saa at huer Mandt, som till thennom söger, fanger syn Biering 59) till Schiellighedt, 60) och schulle the hafue uden for samme Herberge hengendis paa en Stang en Fiell, therpaa mallit en Hest, en Biörn, eller andre sliige Tegn, effther huilche samme Her. berge schulle hafue Naffn. Och schulle the gilfue thennom till huert Molthidt thre 6) Retter, salt Madt, en fersch Rett och Steg, och schulle the 62) giifue thennom friit Öll ofuer Borde, saa lenge Moltiidt paastander, och thage aff Konningens daglige Thienere thuo Huid for huert Moltiidt, och af alle 63) andre, Kiöbmendt, Hofmendt, och andre, som 64) Konningen thienne, en Schilling. Sammeledis om Fischedage. Kommer ther och nogen, som bedre vil hafue kogit eller tilredt, tha betalle thereffter; kommer och nogen veyfarendis Mandt, agindne, ridende eller ganginde, och begierer Madt for syne Pendinge, dog iche andit, endt som tilredt er, och giör ey fuldt Moltiidt, tha bethalle thereffter, som Schiell kandt vere, och thisligeste for Hesten; och schulle Verdene 65) thage for Höö och Strofoder 66) om Natten thuo Huide, oc for en Scheppe Hafre en Huidt mere, endt som almyndeligt Kiöb er hun gielder paa Landit. 133to Capitel. Om noger Bönder gieste uti Herberge. Om noger Bönder kommer till sodanne aabenbare Herberge, och ther vill faa sig Madt och begierer iche andit, endt saldt Madt och Koll, tha schall thenn giifue for Moltidet sex Pendninge och ey meere for Madt och Öll. 134te Capitel. Om Moll uti Herberge. Utii sodanne Herberge schall brugis thet samme Maal met Potter och andit, liige som utii vore Kiöbsteder, och schulle the ey selge theris Öll dyrer, endt som thet gielder uti neste Kiöbstedt, ther huos liggendis er. 59) Begierlighed R. 60) Skickelighed R. 61) to R. 62) R. om. the. 65) R. ont. alle, 64) Konningens Tienne re R. 65) Verten R. 66) Straafoder R.
