79
och aldrig fange thet igienn udenn aff konningens sönderliige Naade och Raadzens. Dog skal hand ey böde thess the mindre som för er sagt. 21. Naar Viin eller tyst öl skall maalis 66) y penninge verd y forneffnde By, skulle Borgemestere och Raad sette köb therpaa effther sitt Verd, och skall ingen anden, ehuadt statt eller skickelse hand er (i), beware sig mett att sette kiöb therpaa emod theris vilie, undertagit vor fogit som tha er. Dierffuis och nogen att selge Viin eller tyst öll y penninge werd y forneffnde by, för end theris kiöb setth er aff Borgemester och Raad och 67) fogedenn, hand skall böde XL marc Konningen och Byenn. 22. Skall ingenn udenbyis Mand, ehuat statt eller skickelse hand er (1), dierffuis att haffue vogne y forneffnde By att age nogen köbmandskab mett 68) y marckit eller uden marckit uden fersk siild, saafrempt hand ey will miste wognen och heste oc böde dertill IX marc. Huilkit alltsamen skall were till byis werye. 69) Och skulle forneffnde Borgemester och Raad haffue fuld Macht att besette Wogne 7°) och Heste, som age nogen köbmandskab uden fersk siild, och att selge och affhende til att betale mett forneffnte bröde. 23. Om nogen udenbyis mand, ehuad statt eller skickelse hand er, giör nogenn Bymand urett eller schade udi forneffnte By, tha skulle forneffnde Bymend haffue fuld macht att hindre hannom och rette offuer hannom effther forneffnde Byess loff och Retth. 24. Naar forneffnde Borgemester och Raad, som kreffue wore penninge eller gield, ther igienn staar, gange emod nogen Bymand om nogen betring, tha bör oss intiidt theraff, uden thett findis udi landz low besynderliig. 67) eller A. B. 68) enthen modt höstmarckit eller uogen anpen thidt om aarit uden fersk &c. A. 69) behoff A. byen B. et om. werye. 70) Weyenn A.
