496
48. Om leyehuss.") Hwo som ther andhens huss leyer och far ther indh, wordher thet huss thereptther affbrentth, tha er hand schiildiig atth giiffwe hussleyen utth y theth halffwe aar; meen om hand bliffwer y hussetth lengher en halffh aar, tha er hand schylldiigh att gielle hussleye for etth aar. En will nogher andhen uddriffwe hanom aff theth huss, hand leyet haffwer, then, ther theth huss leydhe, holde thett allene med syn retth y hellghen och 12) holde theth eth aar, om hand er indfaren ath boe, 13) tha woldhe hand, ther hussett tillhöerrer. at mo 49. Om besetthelsse y bye. 14) s Hwo som noghetth 5) will besette och kand ey tha fange bottell eller foghetth, thager hand tha mett seg two gaadhe mendtt och besetther theth gaatz, tha schall theth stadfastlı bliffwe. 50. Om two mend eye boedhe eth huss. 16) Eye two mend baadhe eth huss och wille ther ey baadhe sammen y boo ōch ey kunde, tha er thett nyttheliigtt, ath the ey sellie eller ötthe giör thett huss, men then ene blyffwe y thett ett aar, och then andhen etth andhetth aar och '7) fram atth saa. 51. Om nathgangh. 18) Hwo gangher om natthetiidhe y byssens stredhe eller paa gaadhe, wordher hand grebben aff noghen mand, och jetther thenn penighe, ther hannom greff, och woerther ey leedtt for dommer 19) och raadmandh, kand thet bewiisses med two goede mendh, then hand greff giffwe byen sex marck och fogdhen sex marck. 52. Om gudtz peninge. 20) Hwo som udgiffwer gudtz 2) penige om nogher endrecht eller köpenschaff, er ther two gaadhe mend nerverendes, ther eyendom haffwe y byen, behaffwer then 11) Cfr. RR. c. 51 (71, 72). 12) da maa hand beholde det Huus et Aar &c. N. 13) N. add. men er han icke indfaren at boe. 14) Cfr. RR. c. 52 (75). 15) sit Gods eller ting N. 16) Cfr. RR. c. 53 (76). a 17) og saa fremdeles N. 18) Cfr. RR. c. 54 (77). 19) J Anchers Aftryk ftaaer urigtigen: Dommen. (2 20) Cfr. RR. c. 55 (79). 21) dend Helgens Penninge N. bell is han
