497
eene thett köp ey för hand boerttgaar fra then andhen, tha schall hand enthiig giiffwe then gudtz peninge ighen eller holdhe. Er och saa, atth the schiillies fra hwerandre, och holdher hand penninge, tha schall och kiöp holdis. 53. Hwor gamelth barn bötthe skall. 22) Err barn indhen nye 23) aar och giör noghen mand saaer, theth schall ey bötthe till bye och ey fogdhen, mandrap undherthagett, for hwilcken ther hörris atth böthes. 54. Om swynnesty. 24) Hwo som wiil bygge swynsty eller hemmelighett, tha schall ther ey byggis nermer gadhen en fem födher, fraa hans nabo three födher, fraa kirckegaartth syw fötther, och, om nöedtt giöres, feem fötther. gulabu eusk me 55. Hwor joerdtth schall schötthes. 25) All joerdtth och eyendhom schall schöttes och affhendes paa thinge 26) foghet och raadmenn nerverendes; 27) hwo som haffwer eyendhom soe schött y thöllig eyels aar och dag, tha maa inghen ther y byen then eyendhom eller jordtt thereffther hindrer 28) paalegge y nogher maadhe; meen naar thett aar er uttgangett, tha er lagheheeffdth. 56. Om steffnne. 29) Hwo som steffntth woerdher for raadmenn (oc) mötther ey att förste steffning, tha gielle hand byen for syn forthrodhenschaff en halff [march] 50) öre penning och fogdhen och saa möghett; mötther hand ey att andhen steffning, gielle een öre penninge; mötther hand ey att tredie steffning, gieldhe byen tuo öre penige och fogdhen och saa, och werre schiildige for then sagh, ther hanom er thiillagtth. 57. Om kierremaal for gield mynne en X marck.31) Hwo som kierrer paa then (annen) for gield mynne en X marck, och er thett thwo gaadhe mend wiittherliigtt, ther uberyctthet erre och wiille holle thett mett 22) Cfr. RR. c. 56 (80) 23) RR. staaer: XIV Aar. 24) Cfr. RR. c. 57 (82). 25) Cfr. RR. c. 58 (84). 27) N. add. og ærlig lovbuuden. 28) hænder (!) N. 29) Cfr. RR. c. 59 (87). 30) N. recte om. Marck. 26) N. add. paa det menige Ting. 31) Cfr. RR. c. 60 (90). (63)
